-
Modul 1: DIGITAL UTBILDNING: MYTER OCH FAKTA
6-
Module1.1
-
Module1.2
-
Module1.3
-
Module1.4
-
Module1.5
-
Module1.6
-
-
Modul 2: DIGITAL INKLUDERING – HUR UTFORMNINGEN OCH ANVÄNDNINGEN AV DIGITAL TEKNIK KAN FRÄMJA KVALITET I UTBILDNING
6-
Module2.1
-
Module2.2
-
Module2.3
-
Module2.4
-
Module2.5
-
Module2.6
-
-
Modul 3: Innovativ undervisning – praktik och resurser som förbättrar lärande och undervisning
9-
Module3.1
-
Module3.2
-
Module3.3
-
Module3.4
-
Module3.5
-
Module3.6
-
Module3.7
-
Module3.8
-
Module3.9
-
-
Modul 4: Mobilt lärande
8-
Module4.1
-
Module4.2
-
Module4.3
-
Quiz4.1
-
Module4.4
-
Module4.5
-
Module4.6
-
Module4.7
-
-
Modul 5: SPELBASERAT LÄRANDE
7-
Module5.1
-
Module5.2
-
Module5.3
-
Module5.4
-
Module5.5
-
Module5.6
-
Module5.7
-
-
MODUL 6: RUM FÖR LÄRANDE – ATT SKAPA KOLLABORATIVA VIRTUELLA MILJÖER
6-
Module6.1
-
Module6.2
-
Module6.3
-
Module6.4
-
Module6.5
-
Module6.6
-
TILLIT – Att komma över de psykologiska hindren till den digitala världen
Att komma ut på nätet kan göra livet lättare på många sätt, men det kan också kännas hotfullt för många vuxna inlärare, eftersom medför en risk för bluff och bedrägerier. Därför verkar psykologiska hinder att vara en annan faktor som gör att det digitala utanförskapet ökar, när nätbedrägerier blir allt vanligare. Det är viktigt att utbilda era vuxna inlärare och er personal i hur man skyddar sig genom att veta vad man ska hålla utkik efter och vad man ska göra om man misstänker bedrägeri.
VAD ÄR NÄTBEDRÄGERIER?
Nätbedrägerier blir alltmer sofistikerade och många människor råkar ut för dem, även de som är vana internetanvändare. Varje år förlorar miljoner människor över hela Europa pengar till bedragare eller delar med sig av personlig information utan att veta om det.
Men det finns sätt att undvika att råka ut för bedrägerier om du vet vad du ska hålla utkik efter. Vi förklarar några vanliga nätbedrägerier här:
Typ av BEDRÄGERI: E-postbluffar
- Bedragare skickar falsk e-post och hoppas att mottagarna ska uppge sina person- eller kontouppgifter. De kan styra dig till en falsk webbplats, eller försöka lura dig att tro att du har vunnit i ett lotteri eller en tävling. En del e-post, som kallas spam eller skräppost, kan också ha en länk eller en fil bifogad som du ska klicka på eller öppna. Att öppna sådana länkar eller ladda ner filerna kan skada din dator.
Falsk e-post kan se äkta ut och verka komma från officiella instanser, som skattemyndigheten eller en bank, men du kan ofta se att det är en bluff. Se upp med:
- stavfel och grammatiska fel eller ett ovanligt sätt att uttrycka sig.
- begäran om personuppgifter, som ditt användarnamn, ditt lösenord eller bankuppgifter – riktiga organisationer frågar ALDRIG om det.
- hot om att du måste agera genast, annars kommer ett avtal att löpa ut eller ditt konto stängas.
Bästa tips:
Om du ser ett misstänkt meddelande, svara inte med dina uppgifter och öppna inga länkar eller dokument. Radera meddelandet genast. Om meddelandet uppges vara från en organisation, ring dem genast på det nummer de har på sin officiella hemsida och fråga dem.
Typ av BEDRÄGERI: Falska webbplatser
Bedragare skapar falska webbplatser som ser officiella ut, och som begär att du ska fylla i personuppgifter eller kontouppgifter. Till exempel kan en falsk bankhemsida läggas upp som ber dig att uppdatera ditt konto eller dina säkerhetsuppgifter. Ofta är de snarlika och bara några detaljer skiljer sig. Det finns också webbplatser som ser ut som en kopia av en tjänst som myndigheter erbjuder. Till exempel webbplatser som erbjuder hjälp med att förnya ditt pass eller körkort. Även om de inte är olagliga tar dessa webbplatser avgifter om du använder dem i stället för att gå direkt till den officiella instans där tjänsten är gratis.
.
Bästa tips:
Gå till din banks hemsida genom att skriva in deras officiella adress i din webbläsare – du hittar den på breven från banken. Om du inte är säker på vilken webbplats du ska använda för myndighetsservice, gå genom statsförvaltningens webbplats för att hitta det du söker.
Typ av BEDRÄGERI: Datavirus
Datavirus (ibland kallat skadlig kod) är oseriösa program som sprider sig från en dator till en annan. Du kan få en bilaga med ett e-postmeddelande som när du klickar på den aktiverar ett virus.
Brottslingar kan sedan använda detta för att ta kontroll över din dator, eller också kan viruset söka av din dator efter personlig information. Det kan också göra din dator långsammare, skicka ut skräppost eller radera filer.
Du kan till och med bli uppringd av någon som uppger sig vara från ett välkänt datorföretag, som Microsoft, och säger att det är problem med din dator och att de behöver få tillgång till den, inklusive dina personuppgifter. Legitima IT-företag tar ALDRIG kontakt med kunder på det sättet. Det här är ett vanligt sätt för bedrägeri per telefon – lägg på med en gång.
Bästa tips:
Använd antivirusprogram och antispionprogram för att skydda din dator från virus. Ta reda på hur du ska skydda din dator, läsplatta eller smarta telefon nedan.
Typ av BEDRÄGERI: Relationsbedrägeri
Bedragare kan använda sociala nätverk som Facebook eller webbplatser för kontakt. När de en gång har fått din tillit kommer de att börja fråga efter pengar, ofta genom att berätta en känslomässig historia om oturliga händelser.
De här sätten är svåra att avslöja, så det är alltid bra att tala med en vän eller familjemedlem om dem, särskilt om det verkar gå framåt fort. Var försiktig om personen börjar dra sig undan från chatten eller webbplatsen för att kommunicera med e-post eller SMS.
Bästa tips:
Skicka aldrig pengar till personen och ge dem aldrig tillgång till dina kontouppgifter. Om ni planerar att träffas, var noga med att göra det på allmän plats, berätta för någon annan var du ska och ge inte ifrån dig information för snabbt. Ta reda på mer om den här sortens bedrägeri.
De tio formerna av nätmobbning
Nätmobbning är alla former av mobbning som sker på nätet eller genom smarta telefoner och läsplattor. Sociala nätverk, meddelandeappar, spelwebbplatser och chattrum som Facebook, XBox Live, Instagram, YouTube, Snapchat och andra chattrum kan vara väldigt roliga och en positiv erfarenhet. Unga vuxna (18–25 år) upplevde den högsta graden av nätmobbning men betydande fall av nätmobbning rapporterades också av äldre åldersgrupper, inklusive 26–35 år (24 procent) and 46–55 år (13 procent), upp till gruppen över 66 år (6,5 procent).
ÖVNING – Titta på den här YouTube-videon för att förstå de vanligaste formerna av nätmobbning och vad du ska göra om det händer.
AKTIVITET – KLICKA HÄR för att läsa den här nyttiga nybörjarhandledningen i en blogg från Forbes Magazine, som innehåller allt du behöver veta om nätsäkerhet.